Jag hade "Världens dåligaste språk" som dagens bok på hemresan. Boken är utgiven 2003, förmodligen samtidigt som TV-serien kom. I slutet diskuterar han ord vars betydelse har förskjutits snabbt de senaste årtiondena och tar exemplet "strul". Strul är ett dialektord som har införlivats i svenskan eftersom det fanns ett glapp i språket....man behövde ett ord som var ett samlingsnamn för oväntade problem och besvärliga omständigheter.

Jag funderade lite över hur otidsenlig t.ex mina barn skulle tycka att Fredriks översättning av ordet strul är....boken kom ut för fyra år sedan. Sedan dess har ordet kommit att förknippas med sex eller iaf otrohet, har jag förstått. Ett annat ord som jag brukade använda flitigt - innan någon ung människa upplyste mig om att det nog inte var så klokt - är pömsig. För mig betyder det bara trött och känns lite som babyspråk. "Är du pömsig lilla vännen?" Nu vet jag bättre.....nuförtiden betyder pömsig sexuellt utmattad!! Hoppsan då.

Kom hem efter min resa imorse och drack kaffe med sonen och beundrade hans städning (som han har pysslat med...inatt, kanske). Han verkar glad och pratsam och säger väl lite mellan raderna att det är skönt att ha mig hemma igen. Plötsligt blir han grön i ansiktet och säger - Fan vad jag mår illa.....jag måste spy! Jag tror att han överdriver men han kastar sig iväg till toan och hinner precis innan frukosten kommer upp igen. Han "ulkar" hemskt en lång stund och kommer sen tillbaka med både svett och tårar rinnande och sätter sig vid bordet. Vi pratar en stund om illamående och huruvida det kan vara magsjuka eller vätskebrist - och sen tar han upp den lilla smörgåsbiten som ligger kvar på bordet och ska just doppa den i kaffet och fortsätta äta. - Du, tror du det där är en så bra idé, säger jag.

"Men, åh, jag är ju så hungrig".

Så kan det vara att ha en växande tonårssambo. 

Jag blev ofrivilligt vittne till ett bråk mellan en vän och vännens "vuxna" barn. Jag tycker alltid att vrede är obehagligt och det är väl inte en slump att vrede hör till dödssynderna. Jag vet inte om det var just det att jag var betraktare eller om det var vreden i sig som var obehaglig....jag hade liksom inte bett om att bevittna det. Jag minns att jag tänkte - gud vad dumt de beter sig....om de bara hade sagt så istället, så hade de fått igång en kommunikation.Jag tror ju att alla vill kommunicera.

En del bara brinner av och säger hemska saker och tycker inte att det är hela världen. Det är så enkelt att se vad andra gör för misstag men det är betydligt svårare att se sina egna.

Jag sa - Om jag hade sagt så till något av mina barn så hade de börjat gråta, och samma sak om de hade sagt så till mig. Jag tror att det handlar om integritet, det också ( jag har bloggat om det förr). Om man inte talar om var ens egna gränser går så kommer folk runt omkring att trampa över dem. Kortfattat: Min dator, min mobiltelefon, mitt rum - ingen rör mina saker utan att fråga om lov - inte heller mina barn. Jag rotar inte i dina saker och du visar mig samma respekt. Så enkelt är det faktiskt även om det finns människor som tycker att det är lite fjantigt att vara så millimeternoga när det gäller t.ex mobilen. Jag har fått kommentarer som "he he....har du hemligheter, eller". That´s not the point. Alla har hemligheter men det är inte därför - man ska få ha sina gränser utan att bli ifrågasatt bara därför att de är viktiga för en själv.