Sonen lagade välkommen-hem-middag med lax och potatis med vitlökssås....Vita är lyckligt lottad.

Oktober är en rolig månad. När Vita var liten kom alltid den första snön i mitten av oktober, den låg inte kvar men den som kom i slutet av månaden - den kunde man vara säker på att den skulle ligga kvar. November var utan tvivel en vintermånad då Vita var liten. Hösten var rolig när jag var barn med massor av födelsedagar och kör-uppdrag i advent. Nu har jag två barn som kalasar under hösten och Vita själv förstås och jag skulle ju få ett oktober-barnbarn men så blev det ju inte alls......det kanske var lika så bra - att sprida kalasandet lite.

Tur att inte mina barn var med vid incheckningen på Arlanda förresten, de hade fått ännu ett bevis på att Vita är världens mest pinsamma mamma. Vita gillar Bromma bättre, lite närmare lite mysigare men anyway.....det var Arlanda idag och sådana där uppspända band i labyrinter som man förväntas gå runt runt i fast det är alldeles folktomt och Vita gillar genvägar så....jag tänkte att kan man inte gå över dem så kan man krypa under dem. Glömde bara min fantasifulla hårkreation. Jag är kort, jag är vig, jag har alla förutsättningar för att greja det men jag fastnade med håret. tjong sa det när bandet snärtade iväg och snällt rullade in sig i den stolpe den kom ifrån. Vita såg sig om och log - vad göra - och gick omständligt runt i den avsedda labyrinten med väskor och ryggsäck och checkade snällt in på planet till Vita-staden.

Vita åkte hem idag, hem norrut med flyg. Trött som en gammal jakthund och det var nog rätt beslut - men vägen hem var inte helt enkel att hitta. Vita lutade flygstolen bakåt på en gång och somnade och vaknade inte förrän piloten lät meddela att "vi gör två försök att landa och om inte det går så får vi vända tillbaka till Arlanda, eftersom det är lika mycket dimma efter hela Norrlandskusten". Vad sa han? frågade Vita affärsmannen som satt bredvid. Jo, jag hade fattat rätt.Ungefär samtidigt insåg jag varför jag vaknat.....andningen gick tungt och det stod en sky av.....nån slags Nina Ricci runt Vitas plats - fram med Ventolin-diskusen igen. Varför är det så svårt att låta bli parfym.....eller varför kan inte folk låta bli att överdosera? Det hade ju onekligen känts lite konstigt att hoppa av på Arlanda och spatsera in till älsklingen igen och säga - tyvärr, så lätt blir du inte av med mig.....lite roligt hade det varit men ingen större panik - men det gick en samfälld besviken suck genom planet. Landningen lyckades på första försöket och det var första gången jag har varit med om spontana applåder på en inrikesflygning. Snyggt jobbat sa alla som gick förbi flygvärdinnorna, på vägen ut, istället för "hej då" eller "god kväll".....eller vad man nu brukar säga.

Eftersom jag var trött intill döden och vädret var minst sagt fuktigt och dimmigt så tänkte Vita: Taxi......så får det bli. En afrikan med en massa bagage hoppade fram och frågade om det inte gick an att dela taxi - javisst, sa Vita och taxichauffören tyckte också att det var kul. Sen efter lite engelska-översättande mellan Vita, den lille mannen och chauffören visade det sig att han skulle tre kvarter från Vita och blev följdaktligen skjutsad fram till dörren. Hans första dag i Vita-staden och han verkade mycket nöjd med bemötandet. Nice town....och då kom jag osökt att tänka på mitt tidigare inlägg om hur politiskt korrekt man är i Vita-staden till skillnad mot i huvudstaden. Taxichaufförstjejen i 50+åldern tyckte att det var genuint roligt att få öva upp engelskan och att ge bra service till mannen som var i stan för första gången. No problems we fix this....Jag undrar hur motsvarande situation hade lösts på Bromma t.ex? Visst herr Afrikan hoppa in du med alla väskor - vi split the costs - I´ll help you. Det är dumt att ha fördomar och jag träffar så hjälpsamma människor i storstan så jag ska inte klaga alls....men just det här som sonen uttryckte så väl med: "Här "vet" folk att "de" odlar potatis på parkettgolvet". Det är en sorts rasism som ingen ifrågasätter - för då har man ingen humor, liksom. Det följer alltså samma principer som vid blondinskämt, typ. "Vadå alla vet ju ändå att det är så"......Men som sagt det var befriande att vara befriad från det sättet ikväll och vara gamla vanliga politiskt korrekta Vita igen.

Oktober redan och jag får väl citera Gösta Ekman d.ä: "Livet är så tjusande så underbart rikt berusande om blott det leves rätt Glöm allt trist och vardagsgrått allt tråkigt och fult allt dumt och smått så blir allting så lätt".

Så härmed utnämner Vita Oktober månad till den otristaste månaden hittills iår. Glöm för allt i världen inte Kanelbullens dag den 4 oktober!