Nu tjyvar jag vilt från Gilla igen:

 "Umeåsonen Svante Henryson är kanske mest känd som virtuos och innovativ improvisatör och kompositör på såväl el- och kontrabas som cello. Svante har samarbetat med så vitt skilda artister som Elvis Costello, Yngwie Malmsteen och Anne Sofie von Otter."

Lyllo dig Gilla, hur kunde jag ha missat det....hmmmmmm? 

http://blogg.aftonbladet.se/14002/perma/568807/

Ta du hand om fötterna nu och läs gärna "Konsten att vara snäll"

Vita erkänner - har aldrig läst Alex Schulmans blogg, inte förän jag läste avskedsbloggen idag, men jag kommer ihåg att hans pappa Allan var en tv-profil när jag var liten och att han lät som ett Mumintroll. Jag har läst fruns blogg och tröttnade snabbt och jag har läst mammans blogg - tråkigt! Vad har vi att göra med här......en fd kändisfamilj som plötsligt fått obegränsat med utrymme i media och som gör sig en karriär på att inte vara snälla (gäller förmodligen bara Alex), men hallå! Alex Schulman som en symbol för yttrandefriheten när vi har munkarna i Burma - undrar om han ens själv gillar att bli en symbol för yttrandefrihet.

Sen har vi den andra debatten som har följt i den här härvans kölvatten och det är om själva bloggandet. Här har alldeles vanliga Vitor fått en egen arena där inga språkpoliser eller proffstyckare i världen kan säga att vi har rätt eller fel. Är det massiva bloggandet i sig ett hot?

Tänk om här poppar upp fler autodidakta skribenter som har något att säga - hur ska det då gå med folk som har en tillsvidareanställning för att skriva TV-krönikor och gör det dåligt.

Det är dessa fötters ägare som det har stormat kring de senaste dagarna. Snabbgenomgången: Alex Schulman har en blogg som är ironisk mot Stureplansprofiler i alla former som heter Stureplan (rätta mig om jag har fel). Hans fru börjar blogga och sedermera även hans mamma Lisette, dotter till Birgitta-biografen Sven Stope.. Arbetartidningen Aftonbladet tänker ojsan hoppsan - här finns det kosing att tjäna på kidsen och köper över Alex, trots att eller därför att han är en elak/rättfram skribent. Alex bryr sig inte om lojalitet med journalisterna på AB utan skriver en synnerligen elak blogg om hur dålig han tycker att en av deras tv-skribenter är. Den kritiserade blir förbannade på cheferna som inte försvarar honom offentligt och det slutar med att Alex lägger ner sin blogg. Då går Yrsa Stenius ut och säger ungefär som Gert Fylking - Äntligen.....man får inte driva yttrandefriheten hur långt som helst - det vet jag som är från Finland som är granne med fienden. Okej vi har minst två problem här: Vad trodde man att man betalade för när man draftade Alex? Om man ville ha nån snäll bloggare så hade Stefan Einhorn varit ett mycket bättre val. Man fick helt enkelt vad man betalade för. Sen har vi frågan om man efter 19 år på sin post verkligen ska gå ut i tidningarna och gråta ut för att inte arbetsgivaren har stöttat en när Alex varit elak (han kritiserade hans texter rent stilistiskt) - rescenten kanske borde göra något annat....vad vet jag?

Sen fick Lasse Anrell en idé:

"Under tisdagen tog striden ny fart när Aftonbladets sportkrönikör Lasse Anrell gav sig in i debatten och skickade ut ett mejl till alla anställda på Aftonbladet. Han skrev att han tänkte använda sin krönika på söndag till att gå igenom vilka han tycker sämst om på tidningen. Han vill peka ut vilka chefer som "horar mest", vilka medarbetare som kan kallas för psykfall och så vidare och uppmanar sina kolleger: "Kom med förslag. Nu får vi fan ta och rensa luften och visa att vi har högt i tak på gamla sköna Aftonbladet." Hela artikeln här:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=697625

Och här är Alex Schulmans fötter:

Vi talar om det som hänt den senaste tiden....om hur min kropp har reagerat på traumat.

Vilket trauma, säger den akutsnittade prematurföräldern? Jag vet ju inte om något annat och allt gick bra - så vilket trauma?

Mitt trauma - mina hormoner är inte inställda som dina.

Dina hormoner är inställda på att vårda och ta hand om och lägga ditt eget på hyllan en stund. 

Jag oroar mig fortfarande för vad som kunde ha hänt.

Mina hormoner har använt traumat för att stressa upp mitt immunförsvar så att det har slutat fungera. Så vi kan väl vara överens om att det var ett trauma för mig men inte för dig? Absolut! 

Jo igår var det ju Kanelbullens dag - det är vi överen om? Det var också "Hjärnans dag" och......man slog ett slag för rosa bandet och bröstcancerforskningen, samtidigt som det var Happy world animal day

Hur ska vi ha det egentligen? Allt var bättre förr - framtiden var längre t.ex Varje år den 4 oktober, förr i tiden,  vissste man att det skulle demonstreras å det grövsta mot löntagarfonder. Kjell-Olof Feldt den stackarn som blev tjuvfotograferad när han skrev de bevingade orden "Löntagarfonder är ett jävla skit - nu har vi dragit dem ända hit". Nu är de poff borta och istället kan man inte bestämma sig för vad man ska använda dagen till. Har man sagt Kanelbulle så finns det väl en sådär minst 300 andra dagar som inte är upptagna ännu som man kan använda till hjärnor, bröst och djur.

Hjärnans dag - är det dagen då ingen säger förnumstigt "Du tänker för mycket, Vita"?