Den här dikten heter Betlehems stjärna och tonsattes av Alice Tegnér och är känd som "Gläns över sjö och strand". Vissa rader verkar ha försvunnit i hanteringen, eller hur?

Betlehems stjärna

Gläns över sjö och strand,
stjärna ur fjärran,
du, som i Österland,
tändes av Herran!
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
Betlehems stjärna.

Natt över Judaland,
natt över Sion.
Borta vid västerrand
slocknar Orion.
Herden, som sover trött
ute å fjället,
barnet, som slumrar sött
inne i tjället,
vakna vid underbar
korus av röster,
skåda en härligt klar
stjärna i öster,
gånga från lamm och hem,
sökande Eden,
stjärnan från Betlehem
visar dem leden
fram genom hindrande
jordiska fängsel
hän till det glindrande
lustgårdens stängsel.
Armar där sträckas dem,
läppar där viska,
viska och räckas dem
ljuva och friska:
"stjärnan från Betlehem
leder ej bort, men hem".
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
strålande stjärna.

Nej Vita är inte deppig....det är bara naturlagar som gör att sommarn dör och det är inget att vara ledsen för. Har tänkt mycket på tid idag. Var det inte bara igår som jag satt som förstagångsmamma och vaggade och anpassade mitt liv efter en liten viljestark baby? Nej, så kan det inte vara. Kände mig lite som Viktor Rydbergs Tomte:

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!