Det faktum att Östmark äger Folkungagatan tycker jag är lite kul, det är inte ens en kommun utan en del av Torsby kommun i Värmland (om det nu är rätt Östmark som jag fick upp på Wikipedia). Jag skulle vilja veta hur de har kampanjat. Såhär kan det se ut i Östmark:

Jag fick några uppmuntrande kommentarer av Ulf om att det är min blogg och att jag publicerar vilka kommentarer jag vill på min blogg. Jo, det är så sant men själva påhoppen var så förbryllande så det kändes inte roligt att lägga ut dem, helst eftersom de var anonyma. Men man skriver kanske bara sådana otidiga kommentarer anonymt - det ligger väl i sakens natur.

Bloggen är en märklig och viktig ventil. Jag har suttit här och äntligen gjort ett jättejobb, ett sånt där skrivjobb som jag har plogat framför mig ett tag. Nu efter lite uppmuntran här på bloggen av Ulf och Gilla så har jag både skrivit inlägg här och samtidigt fått ner min text och förberedelse för viktiga mötet nästa vecka. Ja, det hjälper kanske till lite med den enda Elvisen på stereon. 

http://www.moviezine.se/sidor/0504/overskattad.shtml

Så som i överskattad

KRÖNIKA Regissören Kay Pollack har inte gjort en film på nästan 20 år. Då tänker jag rent naturligt att denne man under dessa två decennier utvecklat sin konstnärliga sida och uppnått en sinnesstämning få förunnat som speglar sig i hans nyss släppta film, ”Så som i himmelen”. Men icke, istället har karln tagit genvägen och studerat Hollywoodfilm i detalj och sen plockat ur dem mest smöriga och publikfriande bitarna. Dessa har han sen satt samman i vad som resulterade i Sveriges mest framgångsrika långfilm på år och dar.

”Så som i himmelen” inte bara kan utan ÄR Sveriges mest överskattade film på mycket länge. Inte ett enda ont ord hade jag hört om filmen sedan biopremiären i början av september. ”Vilket mästerverk”, ”Jag blev så rörd”, ”Den bästa filmen jag sett” och ”Alla bara satt kvar under hela eftertexten” är bara några få av alla superlativ den fått av sina snart otroliga 1,5 miljoner biobesökare (det är flest biobesökare sedan 1992 då ”Änglagård” toppade biolistan).

Jag missade av någon anledning hela hysterien av att besöka biografen så jag väntade istället tills släppet av filmen på DVD. Och det ska erkännas att förväntningarna var minst sagt höga men samtidigt infann sig en väldigt stor misstänksamhet. Den kunde på långa vägar inte vara så bra, jag menar folk är helt jäkla tokkära i Kay Pollacks film och ett sådant beteende kan enbart vara ett resultat av hjärntvätt. Skulle Kay gå vägen som politiker så tro mig, Sverige skulle få sig en ny statsminister. Men visst, om amerikanarna får göra den här typen av filmer varför skulle då inte Sverige och Kay Pollack få göra det samma?

Jag satt och funderade på om jag någonsin har sagt " du kan ta och stoppa upp XX i XX - välj själva. Det går väl inte, rent anatomiskt/filosofiskt, att stoppa upp en "Norrlandsanda" i någon( som jag antar) kroppsöppning - som jag blev föreslagen tidigare i en anonym kommentar. Jag brukar skriva om vrede och ilska och hur man bråkar. I en relation t.ex bör man ha någon slags överenskommelse om vad som är okej när man bråkar. Med okända människor på bloggar och i chatt-rum kan folk tydligen vräka ur sig en massa otidigheter för att de som gör det tror tydligen inte att det finns en mottagare - eller skiter i det.

När jag växte upp så var vi i ständig kamp mot granngatorna i mitt villaområde. När jag blev äldre förstod jag att vi i vår stad var i ständig kamp mot grannstaden 3-4 mil bort och senare att det finns en liknande kamp melan Stockholm och Göteborg. Norrmän mot svenskar. Warzawa-pakten mot Västvärlden fick man lära sig om i skolan och sedan när man började resa att belgare uppfattas som lite korkade av fransmän osv i all oändlighet.

Norrbotten är 1/4 av Sverige och "centrum" ligger i den södra delen av länet, hela Skåne går med lätthet in mellan Kalix och Älvsbyn. Kiruna ligger så svindlande långt norrut även om man bor i Norrbottens södra delar, och landet tar inte slut där heller det finns en massa mil Sverige även ovanför Kiruna.

Ibland undrar jag om människor behöver något att vara lojala mot, speciellt om man inte upplever att man får lojalitet från sina medmänniskor - för det kräver en motprestation. Då kan det vara enklare att vara "Leksing tills man dör" (no offense) eller stolt DFG:are. Hur väljer man sånt? Kan jag bara välja att jag härmed ska bli Velodromcyklingsfanatiker tills jag dör?

En velodromcykel skiljer sig ganska mycket från en racerhoj och att cykla på velodrom skiljer sig från att cykla på landsväg. Största skillnaden, avsaknaden av frihjul har faktiskt en större betydelse än vad man tror – den sliter på benen – och har man dåligt rundtramp blir saken ännu värre.

Att sitta och susa runt varv efter varv på en bana som mäter 250 meter kräver hårt psyke – lite som att träna simning. Den yttre stimulansen är obefintlig. Du kan aldrig, och då menar jag aldrig, vila benen – de går runt, runt, runt och runt.

Saxat från:

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.velo.se/contents/images/big/2212_mastarenBB.jpg&imgrefurl=http://www.velo.se/view.php%3Fid%3D1687&h=531&w=800&sz=103&hl=sv&start=3&um=1&tbnid=IwePG3Uj-h0iIM:&tbnh=95&tbnw=143&prev= 

Ja, Gilla det är nog likadant här, blir lika förbryllad varje gång du försvinner. Jag  la ut de ilskna kommentarerna jag fick av förbannade Kiruna-bor om Monopolspelet och sedan började jag fundera på om det var riktigt snällt gjort.  Jag har aldrig fått arga kommentarer förut fast jag har bloggat i drygt ett år. Det  var inte speciellt roligt att få arga kommentarer om att jag kunde "stoppa upp min Norrlandsanda någonstans". Det kan kanske tyckas överkänsligt att ta vid sig av arga kommentarer men så var det nog.  Jag blev ledsen.....först lade jag ut dem och sedan förstod att det var ett misstag, för jag försöker ju vara snäll, och suddade.....nu efteråt inser jag att jag nog blev lite ledsen ändå.

Monopolspelet är inte viktigt, det är bara ett sällskapsspel och mitt intresse för Vinslöv är en uppriktig beundran för deras kraft att uppbåda ett sådant stort intresse för att rösta - många fler röstade än de som bor på orten. Många av oss som gillade  filmen "Plötsligt i Vinslöv" hjälpte till att rösta fram en pytteliten ort i Skåne som knappt någon vet var den ligger till att efterträda Drottninggatan i nya Monopolspelet, spelplanens  (tror jag) fjärde viktigaste gata/stad. Hur människor kan bli så upprörda av min beundran av Vinslövsbornas framåtanda är obegripligt för mig. Jag tycker att det faktum att Umeå fick fem gånger fler röster än Stockholm är underligt men jättekul. Det kan vara samma sak som med sport och folk som håller på sitt idrottslag, vissa sporter har hårdare supporters än andra - jag har aldrig hört om t.ex "Velodromcyklingshuliganer" eller "Curlinghuliganer".

Vita förstår inte vad det är som gör att t.ex Black Army och DFG kopplar ihop lojalitet in i döden med 22 män och en boll.

Eller som i det här fallet Kirunabor som känner sig trampade på tårna för att jag i ett antal inlägg skrivit "Heja lilla Vinslöv".

Jag försöker med Crosby, Stills, Nash and Young...." don´t critizise what you can´t understand"..... så nej, Vita förstår inte vilka tår hon har trampat på för Vita har inte kritiserat någon bara förmedlat"Plötsligt en förenings" färgstarka och ibland elaka (men småroliga) krafttag i Monopol-kampen.