Jag hittade ett gammalt inlägg om Granngårdens stora jippo KK-dagen som ska uttydas KundKlubbsdagen - och inget annat.

Kom ihåg en söt historia......jag pratade med en äldre kvinna för ett par år sedan som letade en gräsklippare till sommarstugan och som berättade att grannen hade köpt sig en "handtralla" - jag föll ihop av skratt och hon förstod verkligen inte vad jag skrattade åt.

-Du menar en handjagare?

-Jasså är du säker på att det inte heter handtralla?

-Ja, jag är riktigt säker, du borde nog inte använda det ordet.

Jag var tvungen att berätta vad det betydde och kvinnan rodnade - men det är en bra historia.

Jag brukar kolla in "referenser till din blogg", och vecka efter vecka är  Veckans horoskop det sökord som kommer upp oftast efter ett inlägg 17:e november. Sånt tycker jag är förbryllande.

Jag vill bara förtydliga....jag älskar både Svealand och Götaland - helst Zon II och III. Men vem älskar Zon V eller VIII?

När jag var 17 år flyttade jag till Götaland. Kulturkrockarna var många - en minns jag speciellt. Jag var hemma hos en lärare med mina vänner K och E för ett specialarbete och läraren frågade om vi ville ha fika.

Ja, gärna sa jag - för så har jag lärt mig att man gör. Mina vänner var chockade efteråt och sa:

-Så säger man väl inte! Man ska tacka nej och sedan bli trugad innan man tackar ja.

-Varför då, undrade jag. När jag får främmande så frågar jag alltid om de vill ha kaffe, för så gör man ju....eller också frågar man:

-Har du druckit kaffe - vilket betyder i princip samma sak.

Jag pratade med min vän K i förrgår, för vi håller fortfarande kontakten. Vi kom in på det här med Stockholmare. Hon hade svårt att förstå hur allting kunde vara Stockholmares fel. Som exempel tog hon vargproblematiken i Dalsland. Argumentet "Det är väl nån jävla Stockholmare som har bestämt att vi inte får skjuta varg" verkar accepteras av de flesta - även de som inser att beslutet förmodligen har tagits av typ Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Jag tror aldrig att jag har pratat med en Stockholmare, sa hon. Vi tycker nog inte att vi behöver Stockholm alls. Min vän K är historiker och jag fick en lektion i Götar och Svears långa historia och fick en viss förståelse för varför folk i Götaland tycker att landet tar slut vid Vänern - norrut. Då inser man lätt att Norrland måste vara iskallt för en Göte.

-Hur ofta handlar förresten filmer om Norrland?, sa K.

-Ganska ofta.

-Såsom i himmelen och Grabben i graven är ju inte helt okända och en blev Oscarsnominerad - även om jag tycker att den var överskattad.

Ur en rescension av Såsom i himmelen

Daniel är en internationellt framgångsrik dirigent med världen som arbetsfält. Efter en kollaps blir han tvungen att avbryta sin karriär och återvänder till sin barndoms by i Norrland. Mötet med denna verklighet, långt ifrån hans egen, skapar många konflikter men också vänner. Snart kommer han i kontakt med kyrkokören, och sedan blir inget sig likt i byn. Detta är bra film, riktigt bra, tycker vår recensent.

Jag må vara lättstött men "by i Norrland" låter väldigt konstigt för mig. Ingen säger väl om någon av alla filmer som är gjorda i Trollhättan att: den filmen är gjord i Götaland.....eller?

Förresten är Såsom i himmelen inspelad i Norrbotten som är 1/4 av Sverige som ligger i Norrland som består av 2/3 av Sverige

I storstan pratar folk om två saker, om jag har förstått det rätt: bostäder och pengar. Jag kan förstå varför man pratar om bostäder när det ser ut som det gör och vuxna barn måste bo kvar hemma för att det inte finns lägenheter till rimliga priser. Man måste ha extremt bra kontakter eller extremt bra ekonomi för att ha en chans. Hyreslägenheter säljer man tydligen istället för att säga upp dem - som man gör hemma. Märkligt men jag kan förstå det. Vad jag har betydligt svårare för är att så många pratar om pengar och andra männskors ekonomi som om det var okej. Jag blir illa berörd när folk pratar om någon annans ekonomiska situation "han/hon har ärvt/tjänar en massa/har sålt villan".......who cares?

Jag blir mycket förbryllad iaf och käner ett visst släktskap med författaren Lilian Ryd och hennes berättelser i boken "Vi åt aldrig lunch"  från studietiden i Uppsala som handlade om förhållandet till pengar.....elller snarare hennes oförståelse inför studiekamraternas relaton till pengar. Det är totalt ointressant för mig, ungefär som att diskutera vårstädning.

Jag har haft en bloggsvacka i samband med influensan, äsch nu blev det gnäll och ynk igen. Jag har, helt emot mina eventuella principer, inte haft lust att blogga och jag har inte gått omkring och tänkt ut idéer till inlägg.

Vill bara meddela att det är slut med sådant från och med nu. Biggan/Betti har rätt - en bloggerska bloggar, basta!