Företeelser som det inte finns ord för måste man namnge.

Idag blev jag anklagad för att vara en "Nian-tjuv". Nian är den där anagramaktiga nio-bokstäversgrejen som finns på baksidan av kulturdelen på SvD och som man kan göra när man är färdig med korsordet. Vito anklagade mig fr att gå upp mittinatten och plugga anagram bara för att kunna säga

-Busenkelt, det där kan jag!

Livet är en kamp - igår slog jag Vito med hästlängder i TP.

3-2 i matcher till Vita. 

Vito kliver på gammal mossig stentrappa 

Här är beviset! Fler än jag har tydligen tänkt på det här.

När jag var barn och hörde om Guds första ord i Moseboken trodde jag att jag hörde fel.

I södra Sverige skrattade alla åt min dialekt men Gud pratade bevisligen som en Norrbottning. Varde ljus - och he vart ljus!

Vi har åkt 100 mil, tur och retur: Storstan - Det inre av Mellansveriges glesbygd de senaste två dagarna. Med jämna mellanrum har jag sett små mjuka döda djur vid vägrenen och alla har varit grävlingar.

Vad betyder det?

Har grävlingar dålig koll på den svenska trafikförordningen eller är de bara ovanligt sävliga?

Jag är inte säker på var Mellansverige ligger men jag tror att det är där jag har varit den här helgen. Mellansverige ligger inte i Sundsvallstrakten, som man skulle kunna tro, utan en bra bit längre söderut.

Glesbygd är bara förnamnet. Vi har hejat på en massa gamla hus, lyssnat på skojsiga dialekter och fotat en himla massa. Macen har uppfört sig exemplariskt och laddat över bilder ända tills igårkväll då det tog tvärstopp. Macen påstod att kameran inte var inkopplad och mina fina fina bilder ville den inte ha att göra med.

Efter en motvillig genomläsning av bruksanvisningen inser jag att det är jag som har ändrat inställningar på kameran och Macen är, förstås, oskyldig som en brud - inte bara till färgen.