Jag gillar Merete Mazzarella den finlandsvenska professorn i nordiska språk.

Jag tycker om hennes böcker och inte minst hennes tankar om styvfamiljer och barnbarn:

Vi kan begära att nya partners är vänligt intresserade av våra barnbarn, men vi kan inte begära att de är passionerade.

Att vara vänligt intresserad är nog bra.

Men i dag i SvD i den här artikeln skriver hon om det "vid det här laget både slitna och föråldrade svenska uttrycket - Jag deltar i er sorg"

Är det ett gammalt slitet svenskt uttryck? Jag har aldrig hört det förut.

Att man uttrycker deltagande med en människa som upplever sorg är en sak men att säga "Jag deltar i er sorg" - det är nytt för mig. Det låter stelt och inte alls bekant, faktiskt.

 

Gilla

19 juni 2008 10:20

Jag har aldrig hört det heller. Påhittat uttryck. Beklagar, rätt och slätt har jag hört flera gånger.

http://gilla.bloggagratis.se

 

Vita

19 juni 2008 10:25

Det skulle kanske kunna vara finlandssvenskt?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man kanske ska vända sig till hundar eller katter?

Nu är det bevisat!!

Jag har bestämt mig för att spira genuan i lovart och sätta en preventer guy på storen...och segla baklänges genom livet lite oftare. Jag har märkt att man kan säga nästan vilka obegripligheter som helst utan att folk synar. Jag har t.ex sagt att...

En (jovialisk dansk) ansvarig på Facebook sitter i Uppdrag Granskning och förklarar leende policyn för näthot med att det beror på om hotaren menar det eller inte. I Köttvärlden behöver man inte bevisa uppsåt om man t.ex. kommer med hot om våld eller...