Flyttlasset kom två dagar för tidigt och det var bara ren tur att Vito kunde ta emot. Jag fick gulla och säga "please" och förklara: du behöver bara sköta logistiken och peka med hela handen - flyttgubbarna sköter resten.

Nu har jag iofs fortfarande ett här-och-där-boende men jag utgår från Vito istället för från Vita-staden. 

Jag hade aldrig tänkt bli storstadsbo men...storstan är hemma nu. Kostigarna förde mig hit - punkt.

Jag har jobbat åtta dagar i rad och före det packade jag i två dagar. Man skulle kunna tro att sovmorgon var Prio 1 imorse men inte då......

Tvätt, uppackning av flyttkartonger och en projektskrivning som ska vara klar före fyra. Det mesta går "på rulle" nu. 

Jag var på grillfest i lördags med goda vänner och deras golfkompis.

Vi pratade relationer och att livets kostigar kan föra med sig överraskningar som man inte riktigt var beredd på....från början.

Golfkompisen: Vad jobbar du med då Vita? 

Jag drog den enkla versionen

Golfkompisen: Men vad jobbar du med?

Jag drog den något längre historien och hur det hänger ihop med andra saker jag har gjort i livet.

Men vad jobbar du med?

Då drog jag den långa versionen och mina vänner sa:

Åh fan, det hade jag ingen aning om! 

Det finns ingen anledning att babbla på om vad man har lyckats med om ingen förstår ens i vilken sektor man är verksam - jag har alltid tänkt att det skulle kunna tas emot som blygskryt.

Men det var en magisk kväll - sista sommarkvällen i norra Norrlands kustland.....det har varit alldeles för få sådana kvällar i år. 

 Idag är det kombinerad arbetsdag och resdag. Vita förflyttar sig horisontellt...igen.

Patrik Isaksson har gjort bokslut över 10 år som artist:

"En snäll mans bekännelse". Tack det räcker nu!

Vita sitter och läser - och dissar ett uselt manus och lyssnar på Judas Priest "Victim of changes" i mobilen- vad gör ni?