Jag har en avlägsen kollega - litegrann sådär som en avlägsen släkting, vi arbetar tillsammans ibland men kollegan vet egentligen inte varför eller vad jag håller på med - däremot är kollegan översvallande de gånger det händer. Det är något olustigt över kollegan. Jag kan inte sätta fingret på det men jag vet att jag måste vakta min tunga. Kollegan blandar ihop privat med personligt och drar in privatlivets kontakter i arbetslivet.

Kollegan säger, om en massa mediokra människor,- "Hon/han är jätteduktig".

Jag förstår faktiskt inte det där sättet att "prata upp" mediokra medarbetare.

Det är väl en sak med uppmuntran om man tycker att någon behöver/förtjänar beröm men att till andra upprepa att en människa är "jätteduktig" i sitt arbete i tid och otid - det tycker jag är ett oskick. 

För mig räcker: Nog så bra men inget att göra vågen för - men det skulle jag aldrig säga direkt om någons arbetsinsats.

Om jag däremot blir imponerad av någon talar jag nog om det direkt, jag är inte snål på det viset. Jag tycker bara att det är smått obehagligt med översvallande människor som använder för många/starka ord i onödan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man kanske ska vända sig till hundar eller katter?

Nu är det bevisat!!

Jag har bestämt mig för att spira genuan i lovart och sätta en preventer guy på storen...och segla baklänges genom livet lite oftare. Jag har märkt att man kan säga nästan vilka obegripligheter som helst utan att folk synar. Jag har t.ex sagt att...

En (jovialisk dansk) ansvarig på Facebook sitter i Uppdrag Granskning och förklarar leende policyn för näthot med att det beror på om hotaren menar det eller inte. I Köttvärlden behöver man inte bevisa uppsåt om man t.ex. kommer med hot om våld eller...