Ikväll har jag  varit på finfina middagen. Fatta hur lång tid det tar att äta en trerättersmiddag när folk inte låter maten tysta munnen? Skitlång tid.

Ja, ja det var gott och det var en massa folk och ja, jag minglade hejvilt.

Det kändes "fint och bra och skönt och bra och fint" - för att citera Doktor Kosmos

Det är vinter-OS i Kanada - jag hade lyckats missa det fram till för en vecka sedan.

Och det är det enda jag har att säga om den saken.

Fatta hur löjligt röd i ansiktet jag är med antihistaminer och kortison som rear runt - jag har fått rött kort.

I takt med att allt fler betraktar glaset som halvfullt och tror att det kinesiska tecknet för kris betyder både ”fara” och ”möjlighet” (vilket förstås är nonsens) hårdnar attityden mot oss som inte alltid ser livet från den ljusa sidan.

Tillgänglighet handlar också om att inte lägga tillgänglighetskonferenser i en lokal med heltäckningsmattor och att i inbjudan uppmana folk att inte använda parfym eller rakvatten.

Det är allt jag har att säga om den saken.